hårets fysik

I genomskärning ser ett hårstrå ut som ett tätt nät. Cellerna är kemiskt sammanbundna med en aminosyra som heter cystin. Den här bindningen gör att hårstrån inte kan lösas upp i vatten. Ändå är håret känsligt mot vatten. Vatten påverkar håret på flera olika sätt,  bland annat hårets elasticitet och  formbarhet.

När håret absorberar vatten binds vattenmolekylerna inte bara fysikaliskt (som i en tvättsvamp) utan också kemiskt med svaga bindningar. Hårstrån är mycket elastiska och kan svälla extremt mycket. 
Ett torrt hårstrå med 15% bundet vatten kan sträckas upp till 50% utan att det går av. Vått hår absorberar upp till 30% av sin egen vikt i vatten, sväller med 14% och går av vid 60 – 70 grams belastning. Men om hårstrået sträcks mer än 30% förlorar det sin elasticitet.


haarets struktur

HÅRETS TRE SKIKT

Fjällskiktet - cuticula
Det yttersta hårskiktet är fjällskiktet, och heter cuticula på latin. Det är kompakt och motståndskraftigt mot yttre påverkan. Fjällskiktet skyddar hårets inre delar. Ett fjäll täcker ungefär 1/4 av hårstråets omkrets.

Barksubstansen - cortex
Barksubstansen heter cortex på latin och är runda, sammanlänkade celler som är cirka 5 µm tjocka och 100 µm långa. Cortex gör håret starkt, elastiskt och hållfast. Mellan cellerna finns det proteinrika kittet som håller samman håret som ett slags lim.

Hårets märg - medulla
Tunt människohår och tunn päls består bara av fjällskikts- och cortexceller, men ju tjockare hårstrået är, desto fler medulla-celler finns det i stråets mitt. Tjockt hår – till exempel mörkt europeiskt eller asiatiskt hår – har alltid en medulla.


saa vaexer_haaret
SÅ VÄXER HÅRET
I kroppen finns det ungefär fem miljoner hårrötter som tillsammans producerar all vår kroppsbehåring.
Vilken sorts hårstrå som hårroten ska producera avgörs av gener.
Det finns tre olika sorters hår, Långhår (huvudhår, skägg), Borsthår (ögonbryn, ögonfransar, pubeshår) och Ullhår (det fina fjunet på den övriga kroppen).
Våra enda hårlösa kroppsdelar är läpparna, handflatorna och fotsulorna.

Hårets tillväxtfaser

Växtfasen:
Nya hårceller produceras konstant. Växtfasen varar 4-6 år
Övergångsfasen: 
Efter 4 – 6 år följer en övergångsfas då celldelningen i hårroten avstannar och rotens nervsystem och blodkärl bryts ner. Fasen varar cirka 20 dagar.
Vilofasen:
Håret sitter kvar i hårbottens översta lager, men växer inte längre. Efter hand lossnar hårstråna när håret tvättas och kammas. Fasen varar ungefär tre månader.


Det här består håret av
DET HÄR BESTÅR HÅRET AV
Alla celler innehåller proteiner. Det som skiljer cellerna åt är hur många aminosyror som ligger i en kedja och i vilken ordning aminosyrorna ligger.
Ungefär hälften av hårets proteiner ligger i en oordnad struktur som liknar ett nystan. Andra proteiner har skruvformade aminosyresekvenser 
i molekylen.
Hårets avancerade struktur gör det både hårt och elastiskt, fast och formbart. Det beror både på den kemiska sammansättningen och de speciella egenskaper som är relevanta för utseendet.

Ämnesvis sammansättning

Kol (ca 45 %)
Väte (ca 7 %)
Syre (ca 28 %)
Kväve (ca 15 %)
Svavel (ca 5 %)
Aska (< 1 %)